|
|
|
| |
|
|
||||||||||||||
Ordlista
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
  |
En ordlista är alltid föremål för omarbetning och tillägg. Just nu finns nästan 100 ord i listan! Saknar du något ord? E-posta mig! |
A dictionary is always subject to change and addition. Right now there are almost 100 words in the list! Are you missing some word? E-mail me! |
||
A |
|
||
Advers |
Se åtsida. |
Adverse |
See åtsida. |
Aureus |
Romerskt guldmynt med namn efter det latinska ordet för guld. Det svenska öret tros ha fått sitt namn efter Aureus. |
Aureus |
Roman gold coin with its name after the latin word for gold. The Swedish öre is believed to be named after the Aureus. |
Avslag |
Prägling i annan metall än den avsedda, t.ex. i koppar eller bly för ett silvermynt. Vanligtvis gjordes detta som provprägling för att se om stampen gav det avsedda resultatet. |
Trial strike |
Strike in another metal than the intended, for example copper or lead for a silver coin. Usually this is done to see if the die gives the intended result. |
B |
|
||
Batting |
Folkligt namn på 1/4 skilling, präglad 1802-1833. |
Batting |
The people's name for the 1/4 skilling, minted 1802-1833. |
Billon |
En legering med mindre än 50% silver. Se också sidan om myntlegeringar. |
Billon |
An alloy with less than 50% silver. Also see the page on coin alloys. |
Blodklipping |
Fyrkantiga mynt som hertig Johan och Karl slog i Vadstena 1568 för att finansiera upproret mot brodern kung Erik XIV. Silvret till klippingarna kom från Svante Stures änka efter Sturemorden 1567, därav namnet. |
Blood clipping |
Square shaped coins that Duke Johan and Carl minted in Vadstena 1568 to finans their rebellion against their brother, king Erik XIV. The silver in the clippings came from the widow of Svante Sture after the Sture murders in 1567, thus the name. |
Brakteat |
Ett ensidigt präglat mynt, vanligt i Nordeuropa under medeltiden. |
Brakteat |
A one-side minted coin, common in Northern Europe during the Medieval. |
Bruksprägling |
Prägling av reguljära mynt som är tänkta att släppas för cirkulation. |
Business strike |
Minting of regular coins that are intended to be released for circulation. |
Bullion |
Ett mynt utan något egentligt numismatiskt värde, mer än metallvärdet. Vanligen präglade i stora upplagor i silver, guld eller platina. |
Bullion |
A coin without any actual numismatic value, only the metal value. Usually minted in large quantities on silver, gold or platinum. |
C |
|
||
Cameo |
Ett proofmynt med spegelytor och med frostade detaljer såsom porträttet. Ibland ser man uttrycket djup cameo (DCAM) för att beskriva ett extra fint mynt. |
Cameo |
A proof coin with mirror surfaces but with frosted details, such as the portrait. Sometimes the expression deep cameo (DCAM) is used to describe an extra nice coin. |
Cent |
Den lägre valören i många länder, t.ex. 1 dollar=100 cent, 1 euro=100 cent |
Cent |
The smaller denomination in many countries, for example 1 dollar=100 cent, 1 euro=100 cent. |
D |
|
||
Daler |
Den svenska benämningen på det tyska Thaler-myntet. Först myntat i Sverige 1534. |
Daler |
The Swedish name on the German Thaler coin. First struck in Sweden 1534. |
Denar |
Ett romerskt silvermynt, vägande ca. 3 gram. Förebilden var den grekiska drachmen. |
Denarius |
A Roman silver coin, weighting approx. 3 grams. The Greek drachma was the predecessor. |
Dollar |
Den engelska beteckningen på det tyska Thaler-myntet. Idag använt i många länder runt om i Världen, mest kända är USA, Kanada och Australien. |
Dollar |
The English name on the German Thaler coin. Today used in many countries around the World, most well known are USA, Canada and Australia. |
Drachm |
Ett grekiskt silvermynt, vägande ca.3 gram. Föregångaren till den romerska denaren. |
Drachma |
A greek silver coin, weighting approx. 3 grams. The predecessor of the Roman denarius. |
Dubbel slant |
Under 1700-talet folklig benämning på 2 öre S.M. |
Double slant |
During the 18th century, the people's name on 2 öre S.M. |
Dukat |
Internationellt guldmynt, som först präglades i Venedig 1284. I Sverige präglades det dukater mellan 1654 och 1868. |
Ducat |
International gold coin, first struck in Venice 1284. In Sweden, the ducat was minted between 1654 and 1868. |
Dukaton |
Benämning på 8-marksmyntet, präglat 1664-1704. |
Dukaton |
Name for the 8 mark coin, minted between 1664 and 1704. |
E |
|
||
Ecu |
Tidigare en arbetsbenämning på valutan i EU, "European Currency Unit". Numera är valutan verklighet med namnet Euro. |
Ecu |
Earlier a project name on the currency in the EU, "European Currency Unit". Today, the currency name is Euro. |
Elektron |
Naturligt förekommande legering av silver och guld. Se sidan om myntlegeringar. |
Electron |
Naturally occuring alloy of silver and gold. See the page on coin alloys. |
Euro |
Valutan inom EU, 1 Euro=100 cent. Svenska folket sade i en folkomröstning hösten 2003 nej till att gå över till Euro. |
Euro |
The currency in the European Union, 1 Euro=100 cent. The Swedish people voted no in a referendum Autumn 2003 to change to the Euro. |
F |
|
||
Florin |
Internationellt guldmynt, först myntat i Florens 1252. Dukaten från Venedig blev litet senare slagen med samma vikt. |
Florin |
International gold coin, first struck in Florence 1252. The Ducat from Venice was later struck with the same weight. |
Flytlinjer |
Radiella spår i stamparnas metall som uppstår efter en tids användning. Ger på myntet också upphov till små, radiella linjer, se ordet kärrhjulsluster. |
Flow lines |
Radial traces in the metal of the dies that occurs after some time. Gives small radial lines on the coin as well, see the word cartwheel luster. |
Frånsida |
Motstående sida från åtsidan, se detta ord. |
Reverse |
The opposite side from the obverse, see this word. |
Fyrk |
Under 1600-talet samma sak som 1/4 öre. |
Fyrk |
During the 17th century the same as 1/4 öre. |
H |
|
||
Hanteringsmärken |
Märken som ocirkulerade mynt får från varandra vid transporten i säckar från Myntverket till Riksbanken och vidare till andra banker. |
Bagmarks |
or contact marks. Marks that uncirculated coins get from each other at the transport from the Mint and to the National bank and further to other banks. |
K |
|
||
Kastmynt |
eller kastpenning. Minnesmynt som kastades ut till folkmassorna, t.ex. vid en kröning eller begravning. Sista kastmyntet i Sverige var till Karl XIV Johans begravning 1844, därefter har de delats ut. |
Largesse coin |
"Throw coin". A commemorative coin that was thrown out to the crowd at a coronation or funeral. The last largesse coin that has been thrown out was to king Karl XIV Johan's funeral 1844, after that, they had been handed out. |
Kontramarkering |
Ett officiellt märke för att visa på förändring av något på ett redan präglat mynt. T.ex. kunde dess nominal ändras för att visa en värdehöjning eller -sänkning. Detta skedde bl.a. med plåtmynt under 1700-talet och med utvalda utländska mynt i St. Bartholemey för att gälla som betalningsmedel på ön. |
Contra marking |
An offical mark to show change on something on a struck coin. The nominal could be changed to show an increase or decrease in value. This was done to plate money during the 18th century and with selected foreign coins on St. Bartholemey to be valid coins on the island. |
Kopek |
Myntvalör i Ryssland, även myntfalskat som 5 kopek i Avesta under Gustav III för användning av svenska trupper i Ryssland. De svenska förfalskningarna har åren 1764, 1778 och 1787. De skiljer sig åt från de ryska orginalen något, bl.a. genom en kunglig istället för en kejserlig krona och att 7:orna är raka och inte böjda som på de ryska. |
Kopek |
Coin denomination in Russia, also falsified as 5 kopek in Avesta, Sweden under king Gustav III for use by Swedish troups in Russia. The Swedish fakes have the years 1764, 1778 and 1787. They separate from the Russian originals somewhat, for example having a royal instead of a emperial crown and that the 7 are straight and not bended as on the Russian ones. |
Kreditmynt |
Ett mynt där valören inte motsvaras av det faktiska, mindre metallvärdet. Man var bara skyldig att ta emot kreditmynt för ett visst belopp som betalning. Sveriges första kreditmynt anses vara 1/6 öre SM från 1666. Från 1720 är samtliga rundmynt i koppar i Sverige kreditmynt. Kallas också skiljemynt. |
Credit coin |
|
Kreuzer |
Ett mynt som präglades i Säter för användning i Tyskland under Trettioåriga kriget. Valören skrevs som 1 Creutzer. |
Kreuzer |
|
Krona |
Kronan är sedan 1873 Sveriges huvudmynt, 1 krona=100 öre. Första året präglades det endast som guldmynt, första enkronan kom 1875, tvåkronan 1876. Efter Sveriges EU-inträde 1995 så har diskussionen om deltagande i EMU fullt ut med byte till Euron diskuterats. Hösten 2003 sade svenska folket dock nej till Euron i en folkomröstning. |
Krona |
or "Crown". The crown is the main coin of Sweden since 1873, 1 crown=100 öre. The first year it was only minted as a gold coin, the first one-crown came 1875, the two-crown 1876. After Sweden joined the EU in 1995, there has been a discussion of full participation in the EMU with the trade to the Euro. In the autumn 2003 the Swedish people said no to the Euro in a referendum. |
Kärrhjulsluster |
En benämning på den luster som vissa ocirkulerade mynt uppvisar då man håller och flyttar den mot ljuset. Ett radiellt, eker-liknande mönster uppstår, som uppkommer p.g.a. flytlinjerna, se detta ord. |
Cartwheel luster |
The name of the luster that arrise when you hold some uncirculated coins up against the light and moves it around. A radial, spokes-like pattern is seen, that arrises due to the flow lines, see this word. |
L |
|
||
Lod |
På medeltiden beskrevs finhalten av silver i lod, man räknade i 16-delar. T.ex. kallades något med halten 75% silver för tolv-lödigt (0.75 = 3/4 = 12/16). |
Lod |
In the Medieval, the content of silver was bescribed in lod, they counted in parts of 16. For instance, something with the content of 75% silver was called 12-lödigt (0.75 = 3/4 = 12/16). |
Lödig |
Se lod. |
Lödig |
See lod. |
M |
|
||
Mark |
Sedan Medeltiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Marken var en viktsenhet och ett räknemynt och myntades först under Gustav Vasa 1536. |
Mark |
|
Moneta |
Det latinska ordet för mynt. |
Moneta |
The latin word for coin. |
Myntmästare |
Chefen för myntverket. Från 1877 kallas personen myntdirektör och från 1980-talet är det Svenska riksbankens chef vars märke finns på mynten. |
Mintmaster |
The head of the mint. From 1877 the person was called "mint director" and from 1986, it's the mark of the head of the Swedish riksbank that is on the coins. |
Myntpollett |
Polletter, utgivna av Riksgäldskontoret 1799-1802 som cirkulerade och användes som mynt för att råda bot på skiljemyntsbristen i landet. |
Coin token |
Tokens, issued by Riksgäldskontoret 1799-1802 that circulated and was used as coins in the country to help the lack of |
Mynttecken |
Ett annat ord för nödmynten under 1715-1719. |
Coin signs |
Another word for the emergency coins 1715-1719. |
N |
|
||
Nödmynt |
Kreditmynt (dvs. metallvärdet motsvarade inte det nominella värdet på myntet) med valören 1 daler SM (vikten låg mellan 3.6 och 7.2 g, kopparvikten för 1 daler SM var egentligen på över 1 kg). Dess namn var Kronan (1715), Publica Fide (1716), Wett och Wapen (1717), Flick och Färdig, Jupiter, Phoebus, Saturnus och Mars (1718), Hoppet (1719). |
Emergency coins |
Credit coins with the nominal 1 daler SM (silver coin). |
O |
|
||
Obvers |
Se frånsida och åtsida. |
Obverse |
See åtsida. |
P |
|
||
Palmkvist |
En serie kopparmynt, präglade i ring i Stockholm 1832 och 1833 i valörerna 1, 1/2, 1/4 och 1/6 skilling. Under frånsidans valörbeteckning finns två korslagda palmkvistar (dock ej på 1/6 skillingen), därav namnet. |
Palmkvist (=Palm branch) |
A serie of coppercoins, minted in ring in Stockholm 1832 and 1833 with the denominations 1, 1/2, 1/4 and 1/6 Skilling. On the reverse, below the denomination, there is two crossed palm branches (not on the 1/6 skilling), thus the name. |
Patina |
Patina är den skyddande hinnan av oxid som ses på äldre, ej rengjorda mynt. |
Patina |
Patina is the protecting film of oxide on older, non-cleaned coins. |
Penning |
Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Penningen var till en början det enda mynt som slogs, i Sverige först under Olof Skötkonung runt år 995. Sista gången ett mynt slogs av penningvalör var 1594. |
Penning |
|
Plants |
eller platt. Den metallplatta som ett mynt präglas på. |
Planchet |
or blank. The small metal plate that a coin is struck on. |
Plantsfel |
Ett fel på plantsen innan myntet präglas. Kan vara svårt att skilja från senare uppkomna skador på ett mynt.. |
Planchet defect |
or Planchet flaw. Errors on the planchet before the actual struck of the coin. Sometimes, this can be hard to distinguish from a later damage on a coin. |
Plantsrispor |
Rispor gjorda för att korrigera vikten innan myntningen. Dessa är vanliga på större silvermynt runt 1800-1810. |
Adjustment Marks |
File marks made to adjust the weight of the planchet before the struck. Common on larger silver coins around 1800-1810. |
Platt |
Se plants. |
Planchet |
See plants. |
Plåtmynt |
Svenska kopparmynt, klippta ur kopparplåtar och stämplade med valör och regent. Första plåtmyntet präglades 1644 med valören 10 Daler SM och vägde nästan 20 kg. Sista årtalet på ett svenskt plåtmynt är 1768. |
Plate money |
Swedish copper coins, cut from copper plates and stamped with denomination and regent. The first plate money was minted 1644 with the denomination 10 Daler SM and weighted almost 20 kg. The last year on a Swedish plate money is 1768. |
Pojköre |
1 öre KM 1772 präglat på en för stor plants. |
Boy's öre |
translates to Boy's penny. 1 öre KM 1772 minted on a too big planchet. |
Pollett |
Ett myntliknande föremål som används som symbol för något, t.ex. inträde eller att man levererat en viss mängd av något. Vanligt under 1700- och 1800-talet vid myntverket som betalning för leverans av ved, kol, sand, osv. Polletten var sedan endast användbar som betalning under vissa förutsättningar, t.ex. i handelsbodar utsedda av myntverket. Se också myntpollett. |
Token |
A coin like object, used as a symbol for something, for instance admission to a place or delivery of a certain quantity of something. Common during the 18th and 19th century at the mint as payment for wood, coal, sand, etc. The token was then only valid as payment under certain conditions, for instance in stores approved by the mint. Also see Coin token. |
Portugalös |
Det nordiska namnet på ett portugisiskt guldmynt från senmedeltiden. |
Portuguez |
The Scandinavian name on a Portuguese gold coin from the latter Medieval time. |
Praktmynt |
Mynt i högre valörer som inte var avsedda att cirkulera. Exempel är Johan III:s Portugalöser som gavs bort som gåvor till höga dignitärer. |
Praktmynt |
Coins in higher denominations not intended for circulation. Exaples are Johan III Portuguezes that was given away as gifts to high ranked dignitaries. |
Proof |
En speciell präglingsteknik, med polerade plantsar som slås minst två gånger med polerade stampar. Proofmynt är främst avsedda för samlare och inte för cirkulation. Det är alltså fråga om en präglingsteknik och inte en kvalitetsgrad! I Sverige har man aldrig myntat proofmynt. |
Proof |
A special minting technique, with polished planchets that are struck at least twice with polished dies. Proof coins are intended for collectors and not for circulation. It's a minting technique and not a grade! In Sweden, they have never minted proof coins. |
Proofliknande |
Brukspräglade mynt som liknar proofmynt. De är slagna med nya stampar. |
Proof like |
Business struck coins that look like proof coins. Thry are struck with new dies. |
Provmynt |
Ett testmynt för att pröva en ny design eller valör, kanske för att visa upp för en beslutsgrupp eller kommitté. Mer tillfälliga test av stamp eller metallegeringar kallas avslag, se detta ord. |
Pattern coin |
A coin to test a new design or denomination, maybe to show to a decision group or committé. More temporary test strucks of die or metal alloys are called trial strike, se this word. |
Puns |
Benämning på en liten stämpel som användes för att skapa en liten detalj på en myntstamp. Eftersom stampen är spegelvänd så måste punsen vara rättvänd, precis som det färdigpräglade myntet. Enskilda bokstäver, siffror, detaljer i kronor, vapen, etc. är exempel på punsar som användes för att bygga upp en komplett spegelvänd myntbild på stampen. |
Puns |
The name of a small tool that was used to create a small detail on the die. Since the die is mirrored, the puns is not, as the struck coin. Single letters, numbers, details in crowns, coat of arms,etc. are examples of punses that are used to build up a full mirrored image of the coin on the die. |
Pärlrand |
Den rand av pärlor som många äldre svenska mynt har. Har på senare år använts för minnes- och jubileumsmynt. |
Denticles |
The beads around the rim that many older Swedish coins have. It has been used on some of the newer Swedish commemorative coins. |
R |
|
||
Randskrift |
Bokstäver som löper runt randen för att skydda myntet från avfilning eller klippning av metall. Första randskyddet finns på 8 mark 1670. Den mest kända randskriften är "Manibus ne laedar avaris", eller "Må jag icke skadas av giriga händer". |
Edge inscription |
Letters that goes around the edge to prevent filing or cutting of metal. The first Swedish edge inscription was on 8 mark 1670. The most famous inscription is "Manibus ne laedar avaris", or "May I not be damaged by greedy hands". |
Revers |
Frånsida, dvs. motstående sida från åtsidan. |
Reverse |
Reverse, the opposite side of the obverse. |
Riksdaler |
Utvecklingen av den svenska dalern och det präglade myntet (till skillnad från räknemyntet daler) från 1604. Riksdalern var ett internationellt mynt och kursen varierade därför mot de inhemska myntslagen daler SM, daler KM, mark och öre. Sista riksdalern (1 Riksdaler Riksmynt) slogs 1873. |
Riksdaler |
The development of the Swedish daler and the actual minted coin (contrary from the counting coin, the daler) from 1604. The riksdaler was an international coin and the exchange rate therefor varied against the domestic daler SM, daler KM, mark and öre. The last riksdaler (as 1 Riksdaler Riksmynt) was struck in 1873. |
Riksgälds |
Räkning i denna uppkom genom Riksgäldskontorets sedelutgivning, från 1789 och framåt. |
Riksgälds |
|
Riksmynt |
Från 1855 och decimalsystemets införande benämningen på riksdalern, 1 riksdaler riksmynt=100 öre. 4 riksdaler riksmynt=1 riksdaler specie (den gamla riksdalern). |
Riksmynt |
|
Ringprägling |
Ett nytt präglingssätt, med en supportande ring runt myntet. Infördes i Stockholm på 1830-talet och gav för första gången helt cirkelrunda mynt. |
Minted in a ring |
|
Runstycke |
eller rundstycke. Benämningen på 1 öre i silver från deras start 1522 (till skillnad från klippingarna), sedan 1 öre KM och 1/12 skilling. |
Runstycke |
or rundstycke (= round piece). |
S |
|
||
Samlarkvalitet |
Se SM-kvalitet. |
Collector's quality |
See SM-kvalitet |
Sessling |
Namn på 1/6 öre SM i koppar. |
Sessling |
The common name of 1/6 öre SM in copper. |
Skiljemynt |
Metallvärdet i myntet understiger det nominella värdet. Staten garanterar alltså det präglade värdet i transaktionen mellan parterna. Se också kreditmynt. |
Skiljemynt |
See credit coin. The denomination of a credit coin does not reflect the actual metal value of the coin. The issuer (in most cases the country/state) are thus the guarantee of the printed value. |
Skärv |
På medeltiden lika med 1/2 penning. Också känt från Bibeln som 'Änkans skärv', ett Romerskt kopparmynt. |
Mite |
In the Medieval time equal to 1/2 penning (penny). Also known from the Bible (as the Widow's mite), a roman copper coin. |
Slant |
Under 1700-talet folklig benämning på 1 öre S.M. |
Slant |
During the 18th century the public name of 1 öre S.M. |
SM-kvalitet |
=SamlarMynt. Mynt slagna av svenska myntverket, avsedda speciellt för samlare. Då man aldrig slagit proofmynt i Sverige så skiljer sig SM-kvalitet från reguljära, brukspräglade mynt genom att de fått en varsammare hantering före, under och efter myntningen och att man använder nya stampar. |
Collector's quality |
Coins struck by the Swedish Mint, intended especially for collectors. Since Sweden never minted proof coins, these coins differ from regular business strikes by having a more careful handling before, during and after the minting and that new dies are used. |
Specie |
"i klingande mynt", dvs. ett slaget mynt med nominalen lika med det faktiska metallvärdet. |
Specie |
"in hard cash", the nominal of the coin being equal to its real metal value. |
Stamp |
Präglingsverktyget där en spegelvänd bild av myntet finns. När två stampar pressas samman med en plants mellan dem så präglas ett mynt. |
Die |
The minting tool which holds a mirrored image of the coin. When two dies are pressed together with a planchet between them, a coin is minted/struck. |
Stampsprickor |
Sprickor som uppkommer i stampen efter många slagna mynt. Dessa nedsänkta sprickor ger upphöjningar på de präglade mynten och skiljer sig därför från rispor på mynten som kommer från senare åverkan. |
Die cracks |
Cracks that the die experiences after several struck coins. These indented cracks give risen ridges on the minted coins, therefor separating them from regular, later scratch marks on the coins. |
T |
|
||
Thaler |
myntvalör, först myntat i början av 1500-talet i Joachimsthal, Böhmen. |
Thaler |
coin denomination, first struck in the early 16th century in Joachimsthal, Böhmen. |
Tomslag |
Avtryck på slagna mynt till följd av att stamparna slagits samman utan ett myntämne dem mellan. Detta ger ett svagt spegelvänt avtryck från den ena till den andra stampen som sedan syns på slagna mynt därefter. |
Clashed dies |
or clash marks. When the dies meet without a planchet in between them, there might be a mirrored image of the dies on eachother, showing up on future minted coins from the dies. |
U |
|
||
Ungersk gyllen |
Sveriges första guldmynt präglat 1568 under Erik XIV och senare även under Johan III med vikten 4.2 g och finhalten 979/1000. |
Hungarian gyllen |
Sweden's first gold coin, minted 1568 under Erik XIV and later also under Johan III with the weight 4.2 grams and the gold content 979/1000. |
Uppgraverad |
Kallas det att bättra på slitaget genom att gravera runt detaljerna, för att framhäva dessa. Ett tränat öga kan relativt enkelt se det bedrägliga ingreppet. |
Tooled |
Is it called when someone tried to improve a coin's wear by engraving around the details, to enhance these. A trained eye can relativly easy spot the decievious operation. |
V |
|
||
Valör |
Det åsatta värdet på ett mynt. |
Denomination |
or Face value. The given value of a coin. |
Vitten |
eller Witten. Används än i dag i utrycket "inte ens ett vitten". På 1700-talet menade man 1 öre SM i silver och efter 1776 dess motsvarighet 1/4 skilling och senare 1/2 öre. Betydelsen tolkas som "inte ens värd det minst värda myntet". |
Witten |
or Vitten. Still today used in the expression "not even a vitten". In the 18th century it was the name for 1 öre SM in silver and after 1776 the denomination 1/4 skilling and later 1/2 öre in cupper. The expression means "not even worth the smallest denomination" |
Värdemynt |
Myntets metallvärde och faktiska valör överensstämmer. |
Value coin |
The value of the metal and the denomination of the coin coincide. |
Å |
|
||
Åtsida |
Den sida av myntet som har antingen
|
Obverse |
The side of the coin that either has
|
Ö |
|
||
Öre |
Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Öret var ett räknemynt och myntades först under Gustav Vasa 1522. |
Öre |
From the Viking age and till 1776 was 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (in Svealand), 384 penningar (in Götaland). First in the 13th century the counting according to Svealand was established in the whole country. The öre was a counting coin and was first minted under Gustav Vasa 1522. |
Örtug |
Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Örtugen var till en början ett räknemynt och präglades först under Albrekt av Mecklenburg (kung 1364-1389). |
Örtug |
From the Viking age and till 1776 was 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (in Svealand), 384 penningar (in Götaland). First in the 13th century the counting according to Svealand was established in the whole country. The örtug was at first a counting coin and was first minted during Albrekt of Mecklenburg (king 1364-1389). |
|
Senast uppdaterad 2007-11-03. Navigationen på webbplatsen/Navigating this web site
|
