sista gången en krönt regent fanns på ett mynt var Oskar II på jubileums-tvåkronan från 1897.
http://hem.bredband.net/tagmag/egna/oii/80.jpg
|
det största myntet i världen präglades i Sverige 1644-45. Det var ett plåtmynt i koppar och hade valören 10 daler SM och vägde nästan 20 kg!
|
mynt har slagits i Sverige i över 1000 år. De första mynten präglades i Sigtuna av Olof Skötkunung runt år 995.
|
bara fyra icke-kungliga personer har förekommit på svenska mynt, först var Axel Oxenstierna på 1630-talet (en taler från Würzburg). På senare år har Alfred Nobel, Heliga Birgitta och Astrid Lindgren prytt våra mynt!
|
bara fyra kung-drottning-par har funnits tillsammans svenska mynt, nämligen Gustaf II Adolf och Maria Eleonora (2 dukat 1632 Augsburg), Fredrik I och Ulrika Eleonora (1 riksdaler 1727, 1731 samt Hessen-resan-riksdalern 1731), Oskar II och Sophia (2 kronor 1907) och Carl XVI Gustaf och Silvia (50 kr 1976 och 200/2000 kr 2001)!
|
senaste gången ett mynt präglades med inskrift helt på latin var 1938, till 300-års minnet av Nya Sverige i Delaware.
|
sedan 1968 präglas bara minnesmynten i silver, de reguljära mynten präglas i kopparnickel.
|
Sverige införde kronan 1873, med guldmyntfot. Första enkronan präglades 1875.
|
mellan 1654 och 1868 präglades det dukater i Sverige. Dukaten myntades ursprungligen först i Venedig 1284!
|
första myntet i Sverige med årtal var en örtug 1478. Året symboliserade dock myntordningen och inte själva präglingsåret.
|
dalern präglades första gången i Sverige 1534. Ursprungligen myntades detta internationella silvermynt i Böhmen i början av 1500-talet i Joachimsthal, därav Joachimsthaler, förkortat thaler. Detta blev daler i Sverige och sedan dollar i engelspråkiga länder.
|
första gången de vaktande lejonen tittar utåt, bort från riksvapnet, är på Hedlingers riksdaler från 1718. På frågan varför, så svarade han "Den som waktar något bör hafva ögonen omkring sig; och icke fäste på det som honom är anförtrodt"!
|
framsidan (med Gustav Vasas bild) på jubileumsmyntet 2 kronor från 1921 egentligen är frånsidan. Baksidan där dåvarande kungen Gustaf V nämns är åtsida!
http://hem.bredband.net/magtag/egna/gv/517.jpg
|
jubileums-5-kronan från 1935 innehåller hela 90% silver. De andra, reguljära mynten, innehöll vid tiden endast mellan 40 och 80% silver!
|
Delaware-jubiléets två-krona från 1938 åtföljdes av en Amerikansk halv-dollar 1937. Den amerikanska är ovanligare och betydligt mer värd!
|
första gången tre kronor användes som symbol på ett svenskt mynt var på en penning från Magnus Erikssons regering 1319-1363. De var placerade i triangel med kronorna pekande utåt.
|
första gången tre kronor som vi är vana att se dem idag (två kronor ovanpå den tredje) användes som symbol på ett svenskt mynt var på en örtug från Albrekt av Mecklenburgs regering 1364-1369.
|
de första svenska mynten myntades av engelska myntmästare som den svenske kungen Olof Skötkonung bett komma till Sverige!
|
under nästan 150 år på 1000- och 1100-talet präglades det inga mynt i Sverige. Under Olof Skötkonungs son Anund Jakob präglades det mynt, men sedan känner vi inte till någon myntning förrän under Knut Eriksson, kung 1167-1196!
|
Marken var ett fiktivt räknemynt under hela medeltiden och präglades först 1536 under Gustav Vasa!
|
första gången öre myntades i Sverige var 1522 under Gustav Vasa.
|
ordet öre tros komma från aureus, namnet på ett romerskt guldmynt!
|
från 1604 kallades dalern för riksdaler. Den var, tillsammans med den senare Dukaten, mer att betrakta som ett internationellt gångbart mynt, skiljt från den inhemska myntningen i mark och öre.
|
5-öringen från 1910 endast präglades i 30630 exemplar och därför är ovanlig. Av denna anledning finns förfalskningar (relativt lätt att göra med 5 öre från 1919 eller 1940) så det gäller att se upp!
|
vårt första jubileumsmynt kan sägas vara 1 riksdaler 1721, graverad av Hedlinger under Fredrik I, celebrerande 200-års-minnet av Gustav Vasas befrielsekrig.
|
andra gången (första gången var 1721) ett jubileumsmynt gavs ut var 1821, 300 år efter Gustav Vasas befrieleskrig. Myntet präglades dock först 1825!
|
första minnesmyntet i en oädel metall, var 1794, vid Gustav IV Adolfs besök i Avesta 9 juli. Utan en åsatt valör gällde det först som 1 öre SM, senare som 1/2 skilling!
|
andra gången (första gången var 1794) en oädel metall användes i ett svenskt minnes/jubileumsmynt var 1995, FN 50 år! 5-kronan präglades i kopparnickel, precis som de andra, reguljära 5-kronorna.
|
tredje gången (tidigare gånger var 1794 och 1995) en oädel metall användes i ett svenskt minnesmynt var 50 kr 2003, för att minnas Astrid Lindgrens liv och verk efter hennes bortgång 2002.
|
den reguljära 5-kronan från 1971 (tidigare också myntad 1954 och 1955) är präglad i 40% silver, Detta trots att en- och tvåkronorna sedan 1968 var myntade av kopparnickel!
|
man fortsatte prägla en-kronor under 1974 (men med årtalet 1973) efter kungens bortgång 1973 för att säkerställa tillgången till en-kronor innan de nya mynten kom 1976!
|
Myntverket flyttade från Stockholm till Eskilstuna 1974. Enkronor präglade i Eskilstuna 1974 (med årtalet 1973) behöll St. Eriksbilden (myntmärket för Stockholm) och kan ej särskiljas från en-kronorna myntade i Stockholm innan flytten!
|
förrutom de 10 utgivna nödmynten (mynttecknen) vid slutet av Karl XIIs regim, så var ytterligare 8 olika planerade. Dock tog man sitt förnuft till fånga och avslutade med Hoppet 1719, under Ulrika Eleonoras regim.
|
det präglades ett öre i guld 1735! Man använde silverörets stampar och myntet gällde som 1/2 dukat.
|
Bror Emil Hildebrands verk 'Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer' i två band från 1874-75 fortfarande används som referensverk när det gäller svenska kungliga medaljer!
http://swedishcoins.net/hildebrand/
|
Gustav III lät förfalska ryska 5-kopeks kopparmynt för att användas av svenska trupper i kriget mot Ryssland 1788-90. De präglades i Avesta med tre årtal, 1764, 1778 och 1787.
|
den proof-liknande myntserien från 1862 (2 riksdaler RM ned till 10 öre) präglades för att ställas ut på världsutställningen i London det året.
|
'proof' inte är en kvalitet utan en präglingsteknik. I Sverige har proof-mynt inte präglats, förrutom en serie silvermynt 1862. Fint präglade mynt kallas ibland 'proofliknande'.
|
sista gången ett kastmynt faktiskt kastades ut till folkmassan var vid Karl XIV Johans begravning 1844. Tumult utbröt och folk skadades. Därefter (vid Oskar I:s begravning samt vid Karl XV:s och Oskar II:s kröning) delades de ut!
|
Hedlingers Karl XII-riksdaler från 1718 är sällsynt med rätt vapensköld! Gravören Hedlinger missförstod sköldens Cleve-vapen, med korslagda liljestjälkar och graverade en stjärna i dess ställe. Efter det att felet rättats präglades endast ett fåtal innan stampen gick sönder! Idag känner man endast till 5-6 exemplar.
|
det är mycket ovanligt med samma valör och årtal men från olika regenter! År 1844 gavs 1/6 skilling banco ut, både under Karl XIV Johan och hans son Oskar I. Innan dess hände det 1720, med 1 öre KM, först under Ulrika Eleonora, sedan under maken Fredrik I. Andra gånger var 1792 (1 riksdaler, Gustav III och Gustav IV Adolf), 1809 (1/6 riksdaler, Gustav IV Adolf och Karl XIII) och 1818 (1 riksdaler, Karl XIII och Karl XIV Johan).
|
två-kronorna fortfarande är lagligt betalningsmedel i Sverige! Detta gäller alla mynt med valörerna 50 öre, 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor, plus alla jubileumsmynt sedan 1897.
|
